Tennisarmbåge

Smärta i armbågen kan vara en klassisk tennisarmbåge, eller som det heter på latin lateral epikondylit. Det framträder som ömhet, värk och smärta på utsidan av armbågen. Man upplever det svårt att greppa och lyfta saker och även stelhet och smärta när man försöker räta ut armen.

Orsaken bakom tennisarmbåge

Orsaken bakom epikondylit är i grunden en överbelastning av underarmens muskler och senor. När dessa används för mycket eller på fel sätt kan små mikroskopiska skador uppstå i senfästena på utsidan av armbågsleden (latin: articulatio cubiti).

Kroppen reagerar med en inflammatorisk process som leder till smärta, ömhet och ibland svullnad. Besvären kan uppkomma akut efter ett plötsligt tungt lyft eller en ovan rörelse som kroppen inte är van vid. Lika ofta utvecklas problemen gradvis vid långvarig och ensidig belastning, till exempel många upprepade slag på tennisbanan – vilket förklarar namnet tennisarmbåge.

Även andra aktiviteter som hantverksarbete, datorarbete eller träning med fel teknik kan ge liknande belastningsskador.

Epikondylitbandage som avlastar armbågen

Den som drabbats av tennisarmbåge, eller ofta får återkommande besvär, kan ha nytta av ett särskilt skydd. Dessa hjälpmedel kallas epikondylitbandage eller tennisarmbågsband och fungerar genom att avlasta det irriterade senfästet.

Bandaget placeras strax nedanför armbågen och ger ett lätt tryck som fördelar belastningen bort från den mest känsliga punkten. På så sätt kan smärtan lindras både vid vila och vid rörelse.

Ett epikondylitspänne kan dessutom användas även vid andra besvär som golfarmbåge (lat. medial epikondylit) eller vid så kallad musarm. För många är bandaget ett enkelt och effektivt sätt att fortsätta med vardagliga aktiviteter utan att smärtan förvärras.

Många upplever också hjälp från handledsstöd och det går att kombinera båda samtidigt och testa sig fram vad som ger bäst smärtlindring.

Förebyggande åtgärder mot tennisarmbåge

Det går ofta att minska risken för tennisarmbåge genom att tänka på belastning och teknik. Ett viktigt steg är att variera rörelserna i vardagen så att samma muskler inte överansträngs gång på gång. För den som tränar kan det handla om att använda rätt teknik i slag och lyft samt att anpassa intensiteten efter kroppens kapacitet. Vid datorarbete kan en justerad arbetsställning och kortare pauser göra stor skillnad.

Styrketräning och stretching av underarmens muskler bidrar också till att förebygga problem. Genom att gradvis bygga upp styrka och uthållighet i de små muskelgrupperna runt armbågen blir senorna mer motståndskraftiga mot belastning. Ergonomiska hjälpmedel, som rätt utformade handtag eller handledsstöd, kan ytterligare minska påfrestningen och därmed minska risken för återkommande besvär.